Anledningen till varför människor väljer antivåld är inte alltid för att det är det bästa valet rent strategiskt. I många fall handlar det snarare om en princip, i grunden ofta en tanke om att var och en av oss måste ta ett ansvar för att bryta mänsklighetens våldsspiral. Det är i vilket fall som helst alltid beundransvärt, för det är långt ifrån den enklaste vägen.
Som protestaktion är antivåld dock inte alltid det bästa medlet. Det finns till exempel en nidbild av liberaler som lyder att de möter nazism med antivåld. Tills den dag de själva blir slagna i huvudet av en nazist och de goda våldsfria dagarna är över. Det finns dock några exempel från historien där antivåld (för den här artikelns syfte väljer vi att definiera antivåld som principen att inte skada andra) varit enormt inspirerande och fört den önskade agendan framåt. Det vill säga tillfällen där antivåldet kan ha fungerat bättre än alla andra alternativ. Vilken antivålds-aktion blir inte bättre av att alla som deltar känner varandra vid namn? Ordna namnlappar till nästa aktion, konferens eller möte.
Saltmarschen
År 1930 ledde Mahatma Gandhi en protest mot en lag som instiftats av Storbritannien, som då koloniserade Indien. Lagen stipulerade att ingen indisk medborgare fick samla eller sälja salt i landet. Som en protest mot detta marscherade Gandhi nästan 40 mil tillsammans med några andra protestdeltagare. De vandrade till havet och började, i trots mot lagen, framställa havssalt. Protesthandlingen blev inledningen till en lång rad icke-våldsaktioner mot det brittiska styret.
Rosa Parks och bussbojkotten i Montgomery
Rosa Parks och hennes vägran att ge upp en sittplats på bussen till förmån för en vit passagerare är ett av de där tillfällena då en enda människas handlande fick enorma konsekvenser. Handlingen satte igång en händelsekedja som ledde till att högsta domstolen ett år senare, 1956, dömde att segregation baserad på ras på bussar var olaglig.
Sångrevolutionen
Musik och ickevålds-aktivism går i många fall hand i hand. Vad som kommit att kallas för sångrevolutionen inleddes i Estland år 1988 då de var en del av Sovjetunionen. Under fem nätter samlades fler än 100 000 estländare för att sjunga som protest mot det sovjetiska styret. Samtidigt hjälpte de till att ytterligare minska legitimiteten i den sovjetiska staten och bidra till dess sammanfall ca tre år senare.
Rörelsen för att störta Slobodan Milosevic
Milosevic var president i Serbien under konflikten i det forna Jugoslavien. Han lyckades sitta kvar vid makten under flera år efter det att konflikten slutat. Vad som slutligen fick honom på fall var en rörelse som använde sig av fredliga men konsekventa dagliga protester i Serbiens huvudstad Belgrad. År 2000 lyckades rörelsen med sitt mål och han störtades i en noggrant planerad och fredlig kupp.